Samuelagnarsson.blogg.se

Haaj!

Hoppas allt är bra!
Dagarna flyter på ganska bra här tycker jag. Jag har nu varit här i en månad och två dagar. Det känns som det var väldigt längesedan som jag var i New York, men inte alls längesedan som jag var hemma.
Tiden går verkligen fort när man gör någonting, men lite för långsamt när man inte gör något. Jag har varit sjuk denna vecka och stannade därför hemma på tisdagen, men gick sedan till skolan dagen efter då det var så tråkigt att stanna hemma. Förmodligen därför jag aldrig blir frisk. 

 

Jag har gått med i någon som heter FFA, detta står för "Food For America". Jag har inte riktigt förstått vad vi kommer göra under året, gick mest med för att hålla mig aktiv och träffa folk. I fredags var vi på en farm, barn ifrån skolan skulle komma och lära sig lite om saker som händer på en gård. Vi hade olika stationer där barnen fick gå runt och pröva på saker som har med bondgårdar att göra. Vid en station visade de tillexempel hur det såg ut när man rakade en ko, vid en annan fick de smaka på ost och gissa vad för sorts ost det var. Jag tror det är bra för barn att få se hur det går till. Det var väldigt lyckat och framförallt väldigt roligt!

Jag fyllde även 18 år denna dag, vilket känns superkonstigt. Dels för att fira sin födelsedag här men även att fylla arton. Denna dag man längtat efter så länge men som när den väl är här inte alls är särskilt "speciell" kanske för att jag är i USA. På kvällen firade de mig med tårta och presenter, jag kände mig inte helt frisk så vi tog det ganska lugnt. En härlig kväll! Jag vill även ta tillfälle till akt att tacka så hjärtligt för alla fina grattishälsningar, det gör mig väldigt glad!! :D

 

På lördagen hade Leigh hyrt och vagn att hänga bakom cykeln, så vi alla kunde ta en cykeltur på den gamla rälsbanan de har här. Vi slängde in cyklarna i bilen och åkte dit. Trots att jag var sjuk var det mer värt att följa med än att sitta inne hela dagen. Vi började cykla och jag tyckte det gick ovanligt tungt trots att jag inte hade cykeln med cykelkärran. Jag fick verkligen jobba och tänkte "men vad är detta? så sjuk är jag inte, har jag SÅ dålig kondition? det är ju helt platt". Jag slet som ett djur och ville inte visa att jag var trött. Det var vidrigt, Jag tänkte "vad har USA gjort med mig? Om det är såhär illa nu hur kommer det då bli när jag kommer hem? Men sen säger Nick "är det bara jag eller är det ovanligt trögt?" och då fattade vi att det var en liten ständig uppförsbacke hela tiden, sådär riktigt irriterande jobbig. Vi kom sedan till en tunnel och när vi kört igenom den började det rulla så mycket lättare och vi förstod alla att det var vägens fel. Det var en lång dag med både uppochnerförs backar, men vi cyklade ändå 3.5 mil vilket kändes gött efteråt!

 

Ikväll ska jag till Reedsburg en stad 45min härifrån för att börja spela cello i en orkester, det ska bli riktigt kul, äntligen få spela lite cello igen! Är förväntansfull!
Ha det bra!