Flytten
Hej på er!
Här har jag minsann inte varit aktiv på ett bra tag. Det har hänt så sjukt mycker sedan jag skrev här sist, jag har inte riktigt haft motiavationen, men jag tänkte att jag skulle ge det ett försök igen.
Som många av er säkert redan vet så har jag flyttat ifrån den lilla staden Wonewoc av olika anledningar. Den senaste tiden har lätt varit den jobbigaste i mitt liv. Säga vad man vill om livet men inte är det alltid lätt, ena stunden kan allt vara helt underbart, andra helt värdelöst. Men är det kanske det som gör det så spännande, att det inte alltid är spikrakt och som en bruker säge "What doesn't kill you makes you stronger" och ja det är väl lite så jag levt den senaste tiden men nu äntligen har det blivit bra. Jag bor hos en toppenfamilj och tänkte berätta lite om dem. Jag bor nu i min brors (Jonatan) gamla värdfamilj i Saint Paul Minnesota och har två värdbröder, en som är 12 (Jonathan) och en som är 18 (Elliot). Det äger verkligen att ha någon i sin egna ålder som man kan hänga på i början, sen är värdföräldrarna två mammor. Ena mamman (Bobbi) hör ganska dåligt och är uppväxt med amerikanskt teckenspråk, därför har även den andra mamman (Mary) lärt sig teckenspråk och jobbar nu som tolk för döva. Det är grymt coolt att kolla på när de tecknar. Bobbi har fått ett jobb i Washington DC som president för det största döva universitet/college i hela världen vilket gör att jag inte ser henne särskilt ofta men vi kommer därför under våren att åka dit några gånger, vi har redan varit där, förr förra helgen vilket varit sjukt coolt! Jag har aldrig varit där men wow vilken häftig stad. Så oerhört mycket att se. Som president på detta universitet så får man ett hus som ligger på campuset, detta hus är helt stört stort, det ligger på hela 650 kvadratmeter, japp du läste rätt.
Här kommer lite bilder ifrån det stora huset och när jag, Elliot och några polare lunkade fram på Washingtons gator.
Peace
